hannavafan

Det var sommaren 2003, som huset brann ner.
och jag började tänka i fel banor.
och jag slutade träffa min pappa.
får fort. ont i magen och blir ledsen när jag tänker på alla ggr han försökte kontakta mig. jag har så dåligt samvete att jag inte träffade honom. fick aldrig sagt vad jag ville.

Jag skulle kunna skriva en hel bok om allting,
skulle nog bli tjockare än bibeln.

jag vet inte var jag ska börja någonstans att berätta.
det är så mkt.

Man ska inte alltid prata om sånt man mår dåligt av.
Idag fick jag en flachback(stava?) när vi var små,
och Jag, Jenny och Ninan lekte med varandra nästan varje dag under sommarloven.
Vi sov över, vi grillade, vå åkte flotte, byggde koja, sov på tuppö. Gjörde egna pjäser och spelade upp osv.
Underbara minnen. och så ett par sommrar hade Ninans familj sommarbarn från Lettland, Riga.
Dace och Ieva. det var så kul att lära känna dom, Dace ville alltid se tecknad film med mig :)
Ska nog fråga Nina om deras adress, vore kul att ha kontakt med dom.

Jenny, jag och Ninan ska sova över i ninas lekstuga.



På onsdag ska jag träffa någon psykläkare, eller vad fan det är.
MÅSTE DIT! fast jag inte vill. Mamma får tvinga dit mig.

Vi bakade varsinn potatis och åt majskolvar ikväll.
med massa vitlöks smör. supergott!
men som ofta, slutade det ju dåligt för mig.