hannavafan

Har börjat fått värsta blåmärken från epilepsi-anfallet i torsdags. Och har jävligt ont i nacken och huvudet. Är förbannat trött och ligger i fosterställning och gråter för mig själv. Och magen känns som den ska gå sönder, har fortfarande ont från olyckan. Över och ut.

Låg på sjukhus i nästan två veckor, körde In i en cykelbom och fick sprucket blodkärl,visste inte att det var så allvarligt som det var.jag kunde ha dött, förlorade över 3 liter blod. Blev helt nerdrågad på morfin jag fick. Fan vad jag drömmer mardrömmar om det, hela tiden . Kan inte sova. Säkert därför jag fick epilepsi anfall på Lidl idag. Kände hur jag blev trött och borta på myrorna, men jag var kvar hela tiden. Sen cyklade jag till Lidl, för att inhandla några grejer. Jag började känna mig konstig, sen märkte hur jag gick och tittade på varor jag aldrig skulle köpa, jag pratade med mig själv, sen minns jag inget. Vaknade upp att två ambulansförare satt vid mig på golvet, någon hade visst ringt efter ambulansen,! Flera stod ivägen och Stirrade och var i vägen för räddningsarbetare.. men nu är det väl okej., inte. Vill inte ha det så här , ger bara. Vaknade upp med ett slaget huvud och biten tunga. Dom ringde mamma och berättade hur allt låg till., jag kunde knappt prata. Ambulans kom, ironiskt nog var jag ensam , och började prata annat' en av ambulansmännen var med när jag fick mitt blodkärl krossat,och höll på att dö. Dom/ han fattade ju vilka vi var, men sa inget, fick veta det mesta i ambulansen som körde för oss därifrån. Känns som om alla historier/allt som är på riktigt stämmer. Tids och ärliga slaffs ni hållt på med lider mot. Helvetet och ett annat ställe. "Där vi kan talas vid"..: hör av er. Nog tjatat.