hannavafan

Missade yogan igår. Igen. Fan också. Såg jag fått sms från Jimmy där han skrev han ville ses. Jag försökte ringa till gylle och säga att jag måste avboka tiden, jag ringde sanna också, och sa att jag försökt ringa flera ggr, men inte fått svar någonstans, men att det skulle bli avbokat, bad jag om, så jag slipper få en räkning på 300. sjukt att man måste betala så mkt.

 Jimmy och jag fikade i över 4 timmar. Var så himla kul att träffa honom. Jag känner mig alltid så ”lugn” och ”normalt behandlad” när jag är med honom.

När vi skulle gå som gick vi in till Ingemar på folk och rock,

för jag skulle fråga om han hade någon ny MD affisch över, Jag fick min affisch  men jag hade redan plockat ner två st, som satt uppe på ”pelarna”.

 Det började bli ganska kallt ute, klockan var på väg mot sex-sju tiden. Vi satt inne i gallerian och väntade tills bussen skulle komma. Då mötte vi Inga-Lill och Sören som haft godisaffären på stan, där det fast dom riktigt goda och gammel-dagsta och klassiska man vill ha.

Först kände jag inte igen dom, men jag blev så glad att dom kom fram och hälsade,

och tackade för påskkortet jag skickat till dom 

jag sa att jag stod och väntade på Jimmy; ”ah, han den snygga, vad kul att ni fort. Ses, ni är ett riktigt snyggt par!”

(vi är ju inte tillsammans,

men sen första gången jag och Jimmy har varit inne godisaffären dom hade, (ett par år sedan) så har dom alltid sagt att vi ser snygga ut ihop).

Jag fattar inte varför, det är klart, Jimmy är ju sjukt snygg och trevlig,

och jag tycker mkt om honom, han är en så fin vän. 

Och lite mera ibland. <3

Tack Jimmy, att du Vill umgås med mig, och att du hör av dig.Du är en otroligt underbar person! En av dom bästa jag träffat <3

 29 april, 13:00

 Missade yoga-passet igår, så jag körde ett hemma idag ist. Vi har börjat med ett nytt. Trodde inte jag skulle fatta det nu heller, men det gjorde jag. Förmodligen så var jag så stressad sist att jag inte kunde ”tänka” klart, men det gick mkt bättre nu. (antecknar någon?)

 29 april, 03:26

 Min sis som är den duktiga av oss två, hon har fått sitt drömjobb hon så länge önskat!! Jag pratade lite kort med henne igår, hon fyllde ju 28, mitt paket hade tydligen inte kommit fram, hoppas hon får det om ett par dar. Hon verkar trivas väldigt bra. Jag är glad för henne. Hon lyckas med allt, och jag inget. Det är väl så det ska vara, den äldsta av syskonskaran lyckas med allt, och så ska dom yngre försöka (MÅSTE) leva upp, så har jag alla fall fattat det, vi är inte alls lika till sättet, jag var tom rädd för henne när jag var liten, jag vill skriva så mkt mer, men nu orkar jag inte.

 26 april, 04:47

 Igår trodde jag inte jag skulle hinna till yogan, men jag hann (lyckligtvis) vi gjorde ett nytt pass, det var mkt nya övningar, jag har så svårt för höger och vänster ibland, så det blev värsta krångligt för mig ett par ggr, men Sanna visade efter hur det skulle vara.

 Efter passet så hade Sanna och jag ett eget möte en stund. Hon talade om att hon ville berätta en sak, hon sa det så allvarligt, att jag trodde hon var dödssjuk, men hon sa att hon skulle sluta vid Gylle och med Yoga-kurserna. Varför går jag inte in på. Jag var på väg att börja gråta. Jag har tyckt så jätte mycket bra om henne, vi har kunnat skratta, skoja, prata om andra saker som inte hör till bulimin, det är tusen år sedan jag känt detta förtroende för någon. Känns jobbigt att behöva träffa en annan igen.

 Ingen av mina ”trevliga vänner” bryr sig längre, flera år sedan.Ingen vågar säga något, ingen vågar fråga hur jag mår. Erica Rosengren och Sanna Bergens kom hem till min mammas hus, för några somrar, vad kan det vara 3-5 årsen, när jag fort. Bodde hos henne och kämpade fort. Med allt jobbigt från branden och min sjukdom, som INTE! är relaterat till droger!! Men jag minns dom sa att jag behövde hjälp för ”drogerna jag tar” jag trodde dom lurade mig, men tydligen så hade folk snackat runt, och sagt jag tog droger här och var. Jag blev så jävla ledsen när dom sa det till mig. Adam var som en bror för mig innan allt detta hände. Vi pratade om allt, han sa till mig att han gillar killar, och jag sa till han att jag gillar tjejer. Adam är en av dom finaste människor jag lärt känna, David också. Fattar inte varför dom inte hör av sig, fast jag skrivit flera ggr. Om dom har skaffat sig flick eller pojk – vänner, vad spelar det för roll??!!! Jag vill bara ha ett ärligt svar, och ha kvar dom som kompisar.Alla jag känner/känt tar avstånd från mig. Alla från gymnasietiden, åren där emellan, festivalerna, musik-turneérna. Dom jag lärt känna lite kort och ”försökt” styra upp kontakten som dom sagt vi skulle göra 

19 april, 22:30

Jag är det fetaste fetto av dom alla. Jag är äcklig ful, tjock, och ännu mera äcklig. Jag hatar mig. Jävla fetto-jag.

 17 april, 20:20

 Igår tog jag ut mina stygn. Har fortfarande ont, och det värker ”bredvid” ärret, men inte lika mkt som förut. Jag tog också blodprov, för att se om jag har samma blodsjukdom som mamma har, jag har fått konstiga symtom osv., som mamma har, så vi får se. Det är alltid nått som är fel och krånglar för mig. Det känns som jag inte är värld att leva, att allt blir en slump för att jag fort. Ska leva. Ex huset brann ner, efter pappas död, vi flyttade, osv. osv. (jag vet vad jag menar) flera saker som hänt efter detta har inte kunnat hänt om det inte hänt. Tänker på det varje dag och natt.

 När jag är på yogan så kommer alltid tårarna fram under ”hjärt meditationen” , alla tankar runt pappa, brandenfarmor, och att jag inte lyckades förklara för pappa hur det var för mig efter branden, jag hann inte. Ibland, väldigt ofta, önskar jag att få göra någon sorts ”sians”, eller vad det heter, för att få kontakt med pappa. Jag vill få kontakt på nått sätt, men hos någon som är ”riktig”, och kan, på riktigt!Pratade nyss med min sis. Hon ringde, hon lät glad, kände nästan inte igen rösten, men hon lät VERKLIGEN glad. Blev förvånad att hon ringde. Vi har aldrig haft någon nära relation, men nu dom sista åren, har det verkats blivit det. Sis var ingen snäll syster när vi var små. Kan man väl förstå, ha en äcklig och ful lillasyster, som mej. Jenny lyckas iaf., men det gör inte jag. Jag är helt jävla VÄRDELÖST!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

 9 april, 06:53

 I söndags kväll, runt nio-tio tiden, tror jag, gick jag in och duschade, sen minns jag inte mkt mera. Jag vaknade av att jag trodde två personer låg bredvid mig, tyckte det var konstigt, men efter ett tag så märkte jag att det regnade, fast det gjorde det ju inte, det var duschen jag kände rinna över mig, jag såg blod stänk på väggen, golvet och toaletten. Jag hade ramlat, fått ett anfall. Jag trodde först det var näsblod, men efter en stund när jag orkade resa mig till sittande så kände jag en otrolig smärta i huvudet, kände efter, jag hade fått världens bula och blodet rann från huvudet. Jag vet inte hur länge jag satt där, försökte förstå vad som hänt, tillslut orkade jag resa mig, försökte ringa mamma när jag väl kommit ur duschen, jag lyckades inte, men hon ringde upp, för jag hade tydligen skickat ett sms, med både siffror och bokstäver, hon kom och hämtade mig, vi åkte in till Falun och jag fick sy. Har fort. Ont och känner mig konstig och virrig. Missade yogan, och kommer säkert inte orka med mötet med Monica idag. Och imorgon åker sis, och är borta ett halvt år. Hoppas jag orkar säga hej då till henne.

 18 mars, 04:10

 Jag är super fet, känner mig super fet, helt fetto-tjock. Äcklig, ful och ännu äckligare.

 Har varit på medicinsk yoga två ggr nu. (missade första pga. EP). I alla fall, det har varit bra, känts skönt, men jag har fort. Svårt av vara riktigt avslappnad. Jag har ju fått köpa en yoga dvd av Sanna, (billigare från henne), så jag kan yoga hemma. Har gjort det en gång. Det kändes skönt och bra. Ska försöka göra det minst 2 ggr i veckan, och så ska jag ju på dom ”bestämda” passen, med tre andra 2 ggr i veckan. Dom är inte direkt så pratglada av sig, har fått en liten känsla av att det är en ”egen avdelning”, från filmen Gökboet. Ibland tror jag att jag är störd och dum i huvudet på riktigt, riktigt alltså. Kanske ska säga det till Sanna. Jag vet inte. Vi får se. Jag saknar att få blogga, vill göra det.

 28 februari, 07:45

 Jag är super dålig på att lyckas med grejer, min syster har fått sitt efterlängtade jobb, reseledare! Massa grattis och kärlek till henne. Hon har länge velat haft det jobbet.

 Jag är den kassa, och misslyckade systern, som inte klarar något. Får epilepsi-anfall ofta, får inte ta körkort, klarar knappt, av att gå långa vägar utan att känna mig dålig. JAG HATAR DETTA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

 25 februari, 01:52

Jag är fet, fet, fet, fetto fet!!!!!!! Känner hur magen sväller över!! Jag är så jävla äcklig!!!! Jag är så jävla snusk-fet och äcklig, fettet väller över mig!! Jag är så jävla fet och äcklig!

23 januari-2014, 17:27

 Jag sitter och tittar på ett avsnitt av skärgårdsdoktorn, och det handlar bla. Om ett par som har adopterat en liten flicka från Kina. Och hon har någon form av neurologisk störning, en ”cp-skada”. När dom sa så i filmen så kom jag att tänka på att jag har ju en läkare som jag ”fått”, som ringer någon gång, och snackar medicin, ja alltså medicinen jag tar för min epilepsi. Så har jag också en så kallad ”cp-skada”??? Är det därför jag alltid känner mig så dumförklarad när jag inte fattar en del grejer, inte ens vissa enkla saker. Fan. Jag är cp-störd. Jenny brukade säga at jag var det när jag var yngre.

 10 januari-2014, 02:06

Jag är ledsen och rädd hela tiden, vet inte riktigt varför, jag vet det låter konstigt, men jag är rädd att jag inte kan köpa Mando Diao:s nya album, och singlar osv., dom betyder så mkt för mig, jag vill ha ”allt” dom släpper. Jag önskar att jag kan få det. 

8 januari – 2014,

Är uppe sent som vanligt, kan inte sova, lyssnade på Kristians inspelning från P3 i sommars, sen var Mando samtidigt på tv, jag lyssnade mest på Kristian,jag missade det från första början.Jag tror jag ska ta nått ”städ-göra-fint-i-naturen-jobb”. Jag har alltid velat/haft det snyggt och hemtrevligt om mig (ute i naturen, som inomhus som)måste fixa nått.Jenny och mamma dela på sakerna.Hittade gamla ”komma- in- på- spelningar- kort” i en väska jag lagt undan, och så låg det en lapp i också och lite annat som jag helt glömt bort, men tyckte det var fint att se det ingen, men ändå så, tror Jag att jag lade ner dom grejerna i väskan för att försöka glömma dom, det revs upp en massa bra, roliga, hemska, dumma osv. minnen. Jag ska försöka fixa någon dag så jag får prata med, eller träffa Anton. Jag har ju viktig sak att säga honom, men ja, va fan, jag vet inte. nu ska jag ut och röka. Över och ut. 

 00:45 8 januari-2014, 01:34

 Jag försökte göra det bästa varje gång. Jag var glad att jag fick börja träna gymnastik, ”på riktigt”,efter Jenny och Jag varit på Sommar-gymmnastik.Från början var jag i den dåliga nybörjargruppen, som ine vet hur man tränar och tävlar på riktigt. men jag lärde mig efter ett tag, jag var rädd att göra saker, men så tänkte jag att det är nog inte så svårt ändå, så jag ”körde på”. Utan ”passar”. Ett tag fick jag vara allas platser i friståendet, fick lära mig det samma dag som det var tävling. Jag kände nig alltid stressad, jag hade press på mig jämt, iaf när det var en tävling visste aldrig om jag skulle hoppa in, som den tattiga reserven jag var. 

När huset brann ner, så var alla som inget hänt, jag var ledsen och rädd hela tiden men ingen gjorde något. Jävla fittor, jag brukade få upp ”gruppen” på gött humör innan vi skulle tävla. Ingen pratade med mig efter branden. ingenting. Alla teg, låtsades som ingenting hade hänt. Jag kände mig aldrig ”välkommen” i gruppen, kände mig alltid ensam, Efter att Isa slutade som var det bara jag ensam, fick alltid känslan att ingen tyckte om oss. Okej, Isa var dryg ibland, men jag spydde inte galla över henne som dom andra, jag var snäll mot henne.

10 december – 2013, 04:14

 Jag kan inte sova, har så svårt att sova hela tiden. Fick prata med en läkare på Gylle, och då såg hon i min journal att jag fått ett ”sömnmedel” utskrivet, efter att jag varit inlagd på äckel-säters ”sjukhus”. Men den ska man INTE ta, om man får kramper, eller har epilepsi. Hur FAN!!! Kan en läkare från säters sjukhus skriva ut en medicin till en som inte kan ta den!??!! Det är helt sjukt. Precis som dom vill göra det med flit, jag tänker anmäla dom jävlarna! Jävla fitt-äckel-kuk person han är!!!! Jag ska FAN sätta dit honom!!!!

 4 november – 2013, 18:47

Jag cyklade in till stan, såg inte den stora träd -grenen som låg på marken, för det var mörkt, och min cykelkorg, med min ryggsäck i flög av. Tänkte ”vem fan har lagt detta här?!”, men sen kom jag att tänka på att det kanske blåst ner, men det har inte blåst mkt på sistone, så troligen inte. När jag cyklade hem ingen, så ungefär på samma ställe, kom ett ”gäng” (eller vad man säger) gåendes. Dom måste ha varit max 16 år, dom gick över hela cykelvägen, jag försökte köra åt sidan, men dom flyttade sig inte, så jag svängde mer, och pga. alla äckliga blöta löv och regnskurar vi haft så ramlade jag, dom gick förbi och bara skrattade, sa något, hånade mig.Jag är inte värld att vara någonstans, jag blir skrattad åt hela tidenJag är en jävla misslyckad person som inte uppskattas av någon, för jag förstör allting, hela tiden. Jävla helvete jag lever i. klarar inte av någonting, har sökt massa jobb, får inget. Allt känns fel, tror inte det är inte meningen att jag ska leva.

 30 oktober – 2013, 00:55

Jävla fan allt, vill inte få nått uppstyrat på torsdag, för jag är för fet, ful och äcklig för det. Var och grälade hos mamma, jag såg hur ledsen hon blev, och hörde det på rösten. Jag förstörde allt. Jävla fan. Som vanligt.

Kan fort. Inte sova. Jävla fan. Är jätte trött, men jag kan inte somna. Jag fick förut utskrivet tabletter som skulle verka ”lugnande, och kunna – somna -lugnt”. Det var inga sömntabletter, jag fick dom på nytt recept igen för några veckor sen, men dom hjälpte inte. Jag orkar inte vara vaken ¾ av dygnet. Och sova knappt ¼ . jag vill ha sömntabletter utskrivna, så jag kan få sova. Inte konstigt att jag ser ut som jag gör när jag inte får sova. Tjock fet och ful. Fett-äckel jag är.

Jag har gjort kort till Jenny & Robert, ett tillsammans alltså,

sen till Mamma, till Marie & Kjell, (tillsammans).

Och jag har gjort till Sanna, och till Monica, och till Ninan & Anton (tillsammans).

Det var inte det jag ville skriva om, men något.

Vi var på IKEA idag. Jag tyckte inte om det. Jag klarar inget.

Jag är dum i huvudet, helt störd.

Innan vi åkte, så var jag och M och slängde skräp på soptippen,

sen skrev jag ut en del papper jag behövde,

mamma verkade inte fatta vad det var jag ville skriva ut,

det var för att jag ska försöka bli frisk. Trodde hon skulle förstå. Jenny fattar ju inget heller.

Jag känner min stör och sinnesjuk när dom ska hela tiden hålla på att ringa och fråga vart jag är och vad jag har för mig. Som jag inte klarar mig själv.

Jag gör ju det, men dom verkar inte tro det, men det som är så JÄVLA svårt för mig är att pengarna räcker inte någonstans. Jag är rädd, hela tiden. Fan i helvete också!!!!! Jävla-bög fitt-helvetes värld.

Jag är så jävla äckel fet och stor, känner hur magen och fettet hänger över mig, överallt.

Är jämt rädd hela tiden. Rädd för att fetta upp totalt. Jag skulle passa i biggest looser.

Jag ser hur min äckliga feta kropp växer, jag försöker bli mindre, men inget funkar. Det gjorde det en gång, trodde jag skulle få hjälp.

Blev kallad taggboll på säter, äcklet till såkallade huvudlärare sa bara massa saker som jag blev sämre av, han sa att jag förstörde. Jävla äckel, skulle inte förvåna mig om han bara sitter och njuter av att säga sånt. Han satt och snusade stora, äckliga, ”handgjorda snusar”,

Jag mådde illa av att bara se han.

Jag är ett jävla fetto, förtjänar ingenting. Jag bara förstör.

Har fått för mig att jag ska försöka fixa mig. Försöka styra grejer som jag måste. Jag sa jag kände mig gammal till Sanna Svedberg, jag har ju inte lyckats med något, har inte gjort det jag ville få gjort, trodde jag skulle vara på en helt annan plats, än vad jag är nu, flera år sen tänkte jag samma sak.

Om man kunde spola tillbaka livet, så vill jag säga mkt till pappa, som jag aldrig fick sagt. Jag minns så väl dagen när jag vaknade, efter jag kommit hem från Arvikafestivalen och tänkte att nu ska jag åka till pappa och berätta allt och vi skulle prata om branden och hur han räddade mig, men så fick jag veta att han dog under natten. Det blev försent, allt blev försent, jag lyckas med inget.

Jag har blivit drogad, utnyttjad, dom har lekt med mig.

Tyskland, första gången jag blev våldtagen, svart klänning, Kate Moos skorna (mina favoriter, då.) han drog ner mig på en bänk, tryckte mitt ansikte mot hans äckliga håriga kuk, jag försökte slita mig loss, men det gick inte, ett tag blev allt svart, sen vaknade jag till, vet inte efter hur länge, hade massa äckelklet i håret, och var öm överallt. Äcklet hade slängt mig, på samma ställe han drog tag i mig.

Köpte ros till Kristian idag, när jag kom in i affären höll hon i kassan på att göra iordning en krans med tackband (eller vad det kallas), som ska till Kristian imorgon, jag tror hon såg att jag tittade mkt, och jag blev väldigt frånvaro, hon fick upprepa frågorna hon ställde. När hon la undan kransen i ”svalen”, eller vad det kallas, så såg jag att det var minst tre kransar och massa rosor.

Jag känner mig rädd ledsen och tom, utanför, ensam. Jag kommer gå dit själv.

Det kommer vara mkt folk. Jag är rädd.

Jag och mamma var på vernissagen som Emma Svensson ställt ut och fotat för Kristian. Det var starka fina bilder, det var texter med också. Jag grät. Jag tänker besöka utställningen ända fram till 27 oktober. Då är den inte kvar längre.

Jag tänker gå på Kristians begravning.

I Tisdags (17/9), dog Kristian. Jag hade känt det på mig. jag hade drömt jätte konstigt flera nätter. och många gånger handlade det om Kristian. Jag vet att jag gick och tänkte flera gånger att jag skulle försöka, på något sätt, få kontakt. men så blev det aldrig, det hann aldrig bli så. Jag är oxå sjuk, men inte på samma sätt. absolut inte. jag har oxå skrivit, men ingen sett.

Kristian var en väldigt fin person för mig. flera gånger. hela tiden. jämt.

Vet inte hur jag ska förklara, men han har lärt mig mkt.

under alla resor, konserter jag varit med om när dom spelade (Sugarplum Fairy), har jag upplevt mkt.

jag vet inte vad jag ska säga, det går inte att förklara i ord, det finns så mkt vackert och en del "o-vackert" jag varit med om.

Kristian var min första kärlek. inte kärlek "ihop-vi är tillsammans" osv. osv.,

men en sommar fick jag träffa honom.

han fick mig att förstå en massa saker. en kyss behöver inte betyda de och det, den kan betyda en del saker man inte fått till sig innan,

en härlig kväll i juni, Kristian kommer och hämtar mig, vi åker till Dammsjön och badar, vi dyker i i vattnet, han drar mig till sin kropp, vi är nakna, han kysser mig med sina mjuka läppar, han drar mig sig ännu närmre hans kropp, vi kysser varann, älskar, knullar, sexar, eller vad folk vill kalla det. jag struntar vad man säger.

Kristian. Du var nog den som lärde mig vad kärlek är, vad/hur/när osv., man ska bete sig när man träffar någon, men jag har ju aldrig träffat någon, men du har lärt mig, men dom två andra ggr, jag sexat med dig, så har jag inte känt mig utnyttjad som jag känt hos alla andra.

KRISTIAN!! <3<3<3<3