hannavafan

idag blev det en fyra och en halv timmes lång väntan på sjukhuset, sen får jag veta att dom inte gör nått åt mig, jag fick lite beroendeframmkallandetabletter "KOM INHÅG! Inte för långvarikgt bruk, Hanna!" jag r trött på läkare, dom gör ju inget igentligen, kan dom inte lika gärna ge mej en diagnos, så blir jag inlagd och opererad, istället för att gå och ha ont i flera månader. tänk om jag har cancer i magen? och dom har missat det. ja, då får jag iaf träffa pappa och morfar. vad är det man säger, allt ont kommmer med något gott, eller var det tvärt om? jag vet inte. vem vem, god knows, som björn dixgård brukar sägar.
över und out.