hannavafan

jaha, igår kväll blev det ännu ett besök på sjukhuset. fuck.
jag hade precis lagat mat till mamma och mig, och vi hade satt oss ner,
och jag var påväg att stoppa gafflen i munnen.
sen minns jag ingenting.

vaknade upp av att en ambulansförare stod böjd över mig och frågade om jag visste vem och vart jag var.
jag tittade mej förvånat  runt, jag låg på köksmattan och mamma och en kvinnlig ambulansförare stod och såg oroligt ut. det var bara att hoppa in i ambulanssen svara samma sak som dom senaste gånger dom frågat.
 
mamma berättade för mig på sjukhuset att precis när jag skulle stoppa gafflen i munnen,
så hade jag ryckt till och blivit alldelles stel,
stirrat som jag sett ett spöke och börjat krampa.
maten och gafflen flög över hela mej och köket, då la mamma ner mig på golvet,
där svimmade jag, mamma ringde ambulansen, dom var där på två min. duktigt

jag hatar att sova på sjukhus, så jag vägrade, fast dom tyckte jag skulle göra det.
fick veta av en av "huvudläkarna" att det kunde vara epelepsi (det har dom trott hela tiden, men alldrig hittat "nått fel")
fick ochså veta att jag måste göra massa undersökningar i hjärnan, hjärnröntgen osv,
och ska få ännu en medecin.

sen det värsta av allt. världen är gay,
hon berättade att jag kanske inte får ta mitt körkort,
för man får inte ha epelepsi/kramanfall om man ska ta körkort.
så jag får väl hålla mig till cykeln. jävla darin.

där låg jag och tyckte synd om mig själv, jag fick också göra ett EKG.
tur, denna gång var det en kvinnlig läkare,
jag hatar att ligga och fläka upp sig inför okända människor, som ska känna och ta överallt. blä.
jag kände mig jätte äcklig oxå,
jag hade mat över hela kläderna, osprayat hår, glasögon, inget smink och dessutom var jag typ genomblöt av svett (mamma sa att det hade typ runnit floder när jag låg avsvimmad på golvet.)

hur som helst så fick jag komma hem till slut, då fortsatte jag och mamma middagen som vi aldrig han börja.
sen fick vi besök :)
en jättesöt kattunge satt utanför dörren och när jag öppnade så smet den och och gick på upptäcksfärd  i hela huset.
jag ville behålla den, men mamma är allergisk.
sen var den typ borta aslänge, då gick jag ner och tittade,
då stod den på två ben och med framtassarna på calles bur och tittade intressant in.
då tog vi ut den, men vi tror att den brukar sova på vår alltan, för vi har sett kattspår (intressant).

jag har sovit tre timmar på två nätter. kul,
jag känner mig som en zombi, även fast jag är skittrött så kan jag inte sova, världen är bög.

när mamma lyssnat klart på melodikrysset så ska vi inte stan och rosa huset och köpa snyggt tyg till klänning åt mig :)
nej, nu ska jag ta en till kopp kaffe.

en stor blöt kyss till Elin<3<3

över und out.//HH.