cykel,ont,tidiga promenader.

Jag har väl snappat upp i reklam på tv att man kan köp ttyp som ipren, alvedon osv,
i valiga affärrer,
men visste inte man kunde göra det på statiol.

I onsdags natt, vid typ två tiden.
så frågade magnus mig om jag hade någon ipren eller liknande,
jag brukar ju ha det mest i  min väska, men nu hade jag inte det.
han sa att han legat vaken i typ två timmar,
för han fått helt jätte ont i hans vänstra kind/käkben.

jag sa att jag märkt att han var vaken,
och undrade varför han inte sa till mig tidigare.
han ville inte väcka mig. (jag är lika dan).
hursomhelst så såg man hur svullen han var.
såg ut som tandvärk.
(tänkte på när Lina, i Emil i lönneberga får tandvärk) typ så såg det ut.
själv har jag aldrig haft ont så där,
men om man tänker hur jävla ont jag kan få i magen,
så förstod jag hur han kände det. såg verkligen hur ont han hade.

vi ringde sjukvårdsupplysningen, och frågade vad man skulle göra.
dom sa att vi kunde gå till något nattöppet ställe,
och köpa ipren/alvedon/ibumetin,
och sen dagen efter ringa och få tid för "undersökning" av det.

så vi begav oss mot statiol.
såklart så var det ju inte lika "starka" som på apoteket.
vi satt där en stund, drack kaffe, tog en macka/sallad,
och knarkade tabletter.
jag frågade typ var femte min. hur han kände sig,
det blev ju bättre, man såg hur svullnade la sig,
men jag såg fort. hur ont han hade.
stackars<3

tror vi var tillbaka till hotellet vid halv fem på morgonen.
Jag kunde inte somna,
så jag tog cykeln och skulle trampa iväg hem, så där på morgonkvisten.

men vad händer? jag körde över en trottoarkant,
och vipps! så lossnar cykelkorgen och typ "fastnar" i framhjulet,
och jag flyger över styret. fick lite ont i handen,
annars var det väl inget,
förutom att jag märkte att jag har ett gott ordföråd med fula och förbjudna ord.
jag försökte laga det, skruven som lossnat var borta,
så jag ringde mamma, grät som en femåring och ville bli hämtad.
hon hämtade mig. det var snällt<3

nu får vi bara be till gud och björn dixgård att cykeln står kvar där vi lämnade den,
och att magnus inte har ont längre,
och att jag kan få sova hos honom imorgon,
när mamma är på äventyr i gbg med agneta.

överochut//HH

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0