hannavafan

Har fått för mig att jag ska försöka fixa mig. Försöka styra grejer som jag måste. Jag sa jag kände mig gammal till Sanna Svedberg, jag har ju inte lyckats med något, har inte gjort det jag ville få gjort, trodde jag skulle vara på en helt annan plats, än vad jag är nu, flera år sen tänkte jag samma sak.

Om man kunde spola tillbaka livet, så vill jag säga mkt till pappa, som jag aldrig fick sagt. Jag minns så väl dagen när jag vaknade, efter jag kommit hem från Arvikafestivalen och tänkte att nu ska jag åka till pappa och berätta allt och vi skulle prata om branden och hur han räddade mig, men så fick jag veta att han dog under natten. Det blev försent, allt blev försent, jag lyckas med inget.

Jag har blivit drogad, utnyttjad, dom har lekt med mig.

Tyskland, första gången jag blev våldtagen, svart klänning, Kate Moos skorna (mina favoriter, då.) han drog ner mig på en bänk, tryckte mitt ansikte mot hans äckliga håriga kuk, jag försökte slita mig loss, men det gick inte, ett tag blev allt svart, sen vaknade jag till, vet inte efter hur länge, hade massa äckelklet i håret, och var öm överallt. Äcklet hade slängt mig, på samma ställe han drog tag i mig.