hannavafan

I Tisdags (17/9), dog Kristian. Jag hade känt det på mig. jag hade drömt jätte konstigt flera nätter. och många gånger handlade det om Kristian. Jag vet att jag gick och tänkte flera gånger att jag skulle försöka, på något sätt, få kontakt. men så blev det aldrig, det hann aldrig bli så. Jag är oxå sjuk, men inte på samma sätt. absolut inte. jag har oxå skrivit, men ingen sett.

Kristian var en väldigt fin person för mig. flera gånger. hela tiden. jämt.

Vet inte hur jag ska förklara, men han har lärt mig mkt.

under alla resor, konserter jag varit med om när dom spelade (Sugarplum Fairy), har jag upplevt mkt.

jag vet inte vad jag ska säga, det går inte att förklara i ord, det finns så mkt vackert och en del "o-vackert" jag varit med om.

Kristian var min första kärlek. inte kärlek "ihop-vi är tillsammans" osv. osv.,

men en sommar fick jag träffa honom.

han fick mig att förstå en massa saker. en kyss behöver inte betyda de och det, den kan betyda en del saker man inte fått till sig innan,

en härlig kväll i juni, Kristian kommer och hämtar mig, vi åker till Dammsjön och badar, vi dyker i i vattnet, han drar mig till sin kropp, vi är nakna, han kysser mig med sina mjuka läppar, han drar mig sig ännu närmre hans kropp, vi kysser varann, älskar, knullar, sexar, eller vad folk vill kalla det. jag struntar vad man säger.

Kristian. Du var nog den som lärde mig vad kärlek är, vad/hur/när osv., man ska bete sig när man träffar någon, men jag har ju aldrig träffat någon, men du har lärt mig, men dom två andra ggr, jag sexat med dig, så har jag inte känt mig utnyttjad som jag känt hos alla andra.

KRISTIAN!! <3<3<3<3