drygt.

Jag har fått höra från flera håll och kanter, att jag "gräver ner mig"/"vägrar" släppa taget om saker som hänt förr, ett årsen, 5 årsen, osv. Men jag kan inte det. Jag minns inte vad som hände igår, men jag minns vad som hände för 4, 5 , 10 årsedan. Jag tänker inte lägga nått bakom mig. Jag hatar att få höra, "men glöm det, det är ju bara trams". Jag glömmer aldrig hettan under fötterna, och dom gloende grannarna, och j;s skrik, som hördes från skogen. Life is a bitch. Jag är Fan aldrig glad. Mest arg, och ledsen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0