18 år sedan.

18 år sedan. På mindre än tre minuter, sen var allt övertänt. Jag vet fortfarande inte hur jag tog mig ur, har fortfarande kommande mardrömmar, kommer nog alltid ha.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0